Johannes Punkt’s Flaskpost

Good evening! You’re looking great today. Did something happen to your hair?

Today: A Wrong Turn at Albuquerque. Translation notes, in English, are found below the story as usual. You can find all entries at the following link, except for the entries that are still to be posted: /tag/the-north-of-reality-translation-project/

~

NORR OM VERKLIGHETEN: EN FELSVÄNG VID ALBUQUERQUE
    av Uel Aramchek
        översättning: Johannes Punkt

~

Du kommer ihåg Utah, och hur bergen speglades i saltöknens bleka spegel, och hur saltöknen speglades i himlens bleka spegel, och hur motorvägen, utan någon annanstans att ta vägen, speglades in emot sig själv. Du kommer ihåg avfarten mot den ensamma sträckan av tjära och betong som var motorväg I13 på väg mot Reno, du var sömnlös och ökenhalstrad och du såg din egen puls i ögonvrån.

Du kommer ihåg Nevada, och hur vägen som tidigare verkat rak egentligen hade varit en lång spiral, och hur allt neon i Reno rödskiftade iväg från dig när du ändlöst närmade dig, och hur det till slut inte fanns något annat val än att vända omkring. Du kommer ihåg att I13 på något vänster virvlade inåt i båda riktningarna, och att solnedgången framför dig också var synlig i backspegeln.

Du kommer ihåg Mazo, och hur de naturligt förekommande radiotornens blodstensmalmspännverk kastade långa skuggor över den månstekta jorden, och hur jordandarnas klagosång överröstade din bils ljudanläggning på varje frekvens, och hur svultna stäpplöpare stannade till för att frossa på överkörda djur. Du kommer ihåg den oerhörda törsten som fick dig att pröva att svälja en näve vattenpuder.

Du kommer ihåg New Mexico, och hur underligt det var att byggnaderna i Albuquerque inte hade några fönster, och hur dess gator inte hade några fotgängare. Du kommer ihåg att du stannade till vid Hotel California vid utkanten av staden bara för att få reda på att de inte hade några lediga rum, och hur utsökt festmåltiden såg ut där den hade dukats upp inne på atriumgården. Du kommer ihåg hur ditt fordon sprang iväg med en flock vilda bilar och lämnade dig att dö.

Du kommer ihåg liftandet längsmed I13 och längre in, och hur en långtradarchaffis plockade upp dig i Bolgana, och hur du var så törstig att till och med råoljecidern han erbjöd dig smakade himmelskt. Du kommer ihåg hur han förklarade för dig att världens ände brukade vara en fysisk plats ingen kunde ta sig till, och hur det sedan dess hade blivit ett datum i framtiden ingen kunde nämna. Du kommer ihåg när polisen stannade honom för fortkörning och arresterade honom när det uppdagades att han egentligen var en hägring.

Du kommer ihåg allt det här medan du står vänd mot Amerikas innersta gräns. Du sitter på en farligt långt utstickande sten över en bottenlös krater. Här tar kraftledningarna som under hela din resa kantat vägen slut; de sista kilometrarna av deras längd har flätats runt sex massiva stämskruvar. Nu när du hittat världens ände är det bara att vänta.

~

Notes

A thing they won’t tell you at fancy translation schools, but which I will tell you right now, is that sometimes translating a title of a piece will involve fruitless hours of trying to find Swedish clips of Bugs Bunny on the youtubes. As fate would have it, the Swedish Wikipedia page for Bugs Bunny assures me that the “left turn at Albuquerque” gag has been translated into “Jag borde ha svängt vänster vid Södertälje” at least once. Now the question stands: what’s the proper translation technique here? Obviously I cannot remove the Americaneousness of this quintessentially American road trip story. I didn’t need any of the extra information about Bugs Bunny or anything – a direct translation is the best option here. Very well.

I’ve probably mentioned it before – like, last week for example – but a frustration that occurs in translation is when two different words in the source language are translated into the same word in the target language. This time, both “road” and “somewhere to go” have individual translations that work best with “väg,” and I am initially averse to repeating that word. However, it only seems odd to repeat it if you have stared at it as long as I have, and initially you will not (might not, will hopeuflly not) notice anything’s amiss. I just wrote “the road” as “motorvägen” (the highway) and it does look seamless, I’d say.

For similar but opposite reasons, near the end of the story, I’ve translated “the highway” as simply “vägen” instead of its more specific cousin. Clarity and smoothness help the equilibrium the most.

On a related note, the anaphora in this piece is slightly tricky to translate, because of grammar. The “You remember” bit is easy, but in English you can follow it with a noun (as with the State names) or a dependent clause in the progressive (-ing, as in hitchhiking), no problem. The progressive doesn’t really exist in Swedish and its equivalent is not as ubiquitous. I could translate the penultimate paragraph’s progressive clause as something that means and looks like “You remember how you hitchhiked,” but the clause would lose its nounness and I’d be sad. The solution, I figured, was to make it a full noun. The present participle is a thing in Swedish, and you can noun things with it. This seems like a lot of justification for translating a present-participle word into a present-participle word. But the jump from verb to noun is huge, to the point that if you compare the onset of those sentences it looks wrongly translated. A strange effect, and one I have to remind myself of both as a reader and a writer/translator: that things that seem wrong on the detail level make the whole thing work on the holistic level.

~

The bit about the shifting dimensional idea of what the end of the world is is probably my favourite line of Uel’s ever.