Johannes Punkt’s Flaskpost

Good! You’re here. Just in time. Today’s story is one of ethereal awesomeness in the full sense of the word, The Glorious Dead.

I’ve received two of Uel Aramchek’s secret fictions now, and they’re amazing. There is a nowness to them. These are not things meant to go down in history, but they are experienced now and then sunk. It is a bit like going to poetry readings five hundred years ago. There is some power in the secrecy. You can join the exclusive club here: patreon.com/uelaramchek?ty=h

Translation notes in English, as usual, are to be found at the bottom of the post. If you would like to contact me about translations or stories or ideas, my email is johannespunkt at gmail dot com. You can find the rest of the translations in this project at this link: /tag/the-north-of-reality-translation-project/

~

NORR OM VERKLIGHETEN: DE UNDERBARA DÖDA
    av Uel Aramchek
        översättning: Johannes Punkt

Inte mer än minuter efter det att viruset tog deras liv började offren växa sina första fjädrar. Varje plym var gyllene och genomskinlig och skimrade violett och smaragdgrönt. Metamorfosen ägde rum ögonblicken efteråt; deras pupiller virvlade utåt tills de var avgrundslika spiraler, deras lockar vällde fram i lejonlika manar, och all färg i deras blod avtog tills det var klart som regnvatten.

Vi föreställde oss aldrig att zombierna skulle vara vackrare än oss själva. Det svåraste med att slåss tillbaka var hur de sjöng när de närmade sig, ljuva och främmande psalmer i ett språk som bara kunde talas med flera röster åt gången. Varenda en av dem var en änglakör i sig själv. Det var svårt att tro att det fanns något värde i att vara vid liv ifall döden kunde se så här ut, men likväl stod vi på oss.

De som såg på dem med avund i blicken var de första som gav vika. Vad gäller överlevarna tog vi upp våra vapen, våra pilar och våra svärd och vi tog isär dem. De var perfekta från insidan och ut – benen vi hämtade från liken kunde till och med användas som prismor. Nu när allt är över finns det samlare som köper och säljer deras fjädrar på marknaden. För någon som mig finns det dock bara skam i att ens titta på dem.

Jag hemsöks av sånger jag aldrig kommer höra igen. I mina drömmar låter jag deras kristallina tänder sjunka ner i min vanliga dödliga hud och då, då kan jag godta att bli någonting fulländat snarare än förruttnat.

~

Notes

The word “centered” (especially in comnbination with “accents”) posed a problem here, because I found no real equivalence in Swedish. I didn’t find this meaning in the dictionary either, but to me that sentence seems to mean that the feather’s centre area (spol in Swedish, apparently, if you were curious. Or maybe spole; I’m extrapolating from other terms) is golden and there are hints and accents of violet and clover (which I rendered as smaragd, “emerald” to keep the feeling more than the exact colour) at the tips of each featherbarb. I wrote this instead as the feathers shimmering with the accent colours, I imagine like the rainbow you can see in oil leaks and such.

I added the word “vanliga,” usual/normal, to “mortal” to suggest the right kind of mortality, because otherwise it seems the flesh is deadly. “Vanliga dödliga” is a common idiomatic phrase meaning “‘mortals.”

I had trouble with the combination of spiral as a verb and whorl as a noun, because the cognates of those – spiral and virvel/virvla – work best in the other configuration, until I realized I could just translate “spiral” into “virvla” and “whorl” into “spiral.” The rest was straightforward or things I’ve already gone over until the last three words, where some poetry had to be involved. According to this handy graph that I made, the words perfection and putrefaction are alike:

This requires there to be at least some semblance between the two words. This proved a bit difficult. I initially wanted two noun phrases but the only two acceptable direct translations of “perfection” are perfektion and fulländning. There’s no noun, as far as I can find, that half-rhymes with either and means ‘rot.’ So I went over to verbs, for which fullända and förruttna work pretty well. I couldn’t separate them with just one word, which is a shame, but I think this translation holds up. As a final touch, I glitched the word “then” – då – and had it repeat once in order to get the same sense of arrest right before the final clause.